Bekännelser av en dyslektiker

min första reaktion till allt är hysteri.
vissa finner det charmigt.
Men.jag har beslutat mig för att göra saker , rent impulsivt, innan jag hinner bli hysterisk över det jag  funderara på att göra.
 Det går sådär.  På sistonde har det resulterat i att jag gått catwalk i genomskinliga och extremt urringade kläder  kläder. Utsatt mig för att göra allt som  man av artighet tackar ja till( diverse sociala drabbningar och samankomster med underliga människor) pratat med främlingar på busssen( som sedan bestämt sig för att följa efter mig.)
Vissa gånger är det roligare än andra. Men fett värt. Att rekomendera:Gör det du vill men inte vågar.

När  jag ändå holler på  och updaterar er:
mer eller mindre konstant separations ångest. you feel me?

Till allas vår glädje var Johan-petter här i helgen och förgyllde tillvaron . It was glorious. killen fick  feber och en infektion i käkbenet.men vi  andra var som sagt glada.
sen åkte han.

När vissa människor åker iväg blir man tom. kom snart igen♥

"skilmadinki skilmadinki sklimadinki dong. Hör vår sång.
skilmadinki skilmadinki silmadinki dong.
 Hör vår sång.skilmadinki skilmadinki sklimadinki dong. Hör vår sång.
skilmadinki skilmadinki silmadinki dong.
Hör vår sång.skilmadinki skilmadinki sklimadinki dong. Hör vår sång.
skilmadinki skilmadinki silmadinki dong.
Hör vår sång.skilmadinki skilmadinki sklimadinki dong. Hör vår sång.
skilmadinki skilmadinki silmadinki dong. Hör vår sång."

Jag är nog hemskt lättroad  om jag tänker efter.
igår jagade jag och min hannah glassbilen.Och när  glasskvinnan väl stannat o klivit ur bilen kommer jag på mig själv  med att studsa lyckligt fram otilbaka. från den ena foten till den andra, samtigt som jag bestämde mig.
löjliga saker gör mig glad.
så gör även tårtkalas , tanter , min turkosa mjukis dräkt nattliga samtal och överasknigar.vad gör dig glad?
Förövrigt har jag äntligen tagit mod till mig vad det gäller polen poolen. Jag har i två veckors tid låtsas vara oberörd över att lindgrens har pool. för det har dom. en stor än.Men igår brast det för mig.
 -JAG SKA BADA NU!
-eh.. ja gör så du.
-JAG GÖR DET NU ALLTSÅ!
-eh..så fint.bra där!
-I POOLEN ALLTSÅ!
-....
Härligt det där  med att man är skapt känslomässigt i balans och är behärskad.haha.

 jannie 8 år.

Nu har jag jätte ont i ryggen o kommer gå och lägga mig.  i vrede, då den bekväma soffan är upptagen .nome o hennes stukade fot ligger  där. nedrans människa. ska jämt vara alla människors centrum.
 Kvinnan har  för övrigt jagat mig runt runt i lägenheten idag. på kryckor. Ytterst förnedrande, men jag blev verkligen skit rädd. (  för man får inte lov att försvara sig emot handikappade människor. Det är bara till att fly , eller snällt ta emot stryk.)för sånna är dom , handikappade, dom  bara slåss och slåss.. Ett tag vart jag så hysterisk  att jag stog och skrek i ett rum om har två ingångar , för jag viste inte  från vilket holl hon skulle komma  in.   Man kan ju tilläga att hon  vid det laget hade tröttnat o satt sig , mild och blid , i köket. När jag kom på henne så började jag skratta (fortfarande hysteriskt )och höll på att kväva mig själv  med  rostbrödet som jag envisades med att äta.
 Men nu ligger hon och sover.Bekvämt, kan tilllägas.
Om jag är en aning bitter? i think not!

 De sista  obligatoriska familje dagarna är över. Trots en överaskande trevlig jul , längtar  vart enda fiber i min  kropp ut ifrån den här lägen heten. Inte nödvändigt vis  till människor . Bara ut , tack. People! I live in a box! Vi trampar varandra på tårna här.24-7!
 Igår diskuterade  jag och pappa japaner. Dom uppfostras  tydligen till att inte visa  sina känslor. I stället har dom fräsiga kläder ,och bilar. Enligt min far härstammar denna uppfostran ifrån  deras levnads vilkor. De  tendenserar, japanerna, att bo väldigt många i  väldigt små lägenheter.  Och  I hänsyn till varandra , sväljer man sina känslor. För att ingen ska störa sig på en.
kul för dom , I say! amrikaniserade jannie höglund , som nästan brister ut i gråt på grund  av blotta tanken om att holla känslor inne.

just det. aj. min rygg. God natt!

 jag är sen igen . hur i helafriden lyckas jag?( jo , jannie, det kan ha något att göra med att d sitter kavar hemma och bloggar om att du är försenad i stället för att helt enkelt gå!pucko..) jag har aldrig varit särsklit lågisk.
 jag har alvarliga funderingar på att gräva ner mig igen. skita i allt. synsinte finns inte , aight?eller i allafall att sitta hemma o lyssna på musik , tills den också blir ner packad.
i natt av sista  natten i hammerhill.

Jag antar att det borde råda fullständig hysteri. Vilket det oxå gör , till viss del. Vi har två dar på oss att va ute ur huset. O vi har helt sjuk mycket grejer. Trots detta går samtliga medlemmar av familjen höglund runt och ler förnurligt(, när vi inte bär lådor , eller skäller eller får nervösa sammanbrott. haha). Vi bara ler.
 Det känns lixom som att allting kommer bli okej.- Vi flyttar alltså , för er som inte ricktigt förstod.
 Jag längtar till så mycket nu. Till mina favorit personer. Till Julen-ja faktist. Till sånna där stunder man vill spara. När man bara får va . Bara får må.
Om jag ska va ärlig  kanske jag är ett uns besviken på mänskligheten. också. Men vad hjälper det? Så just nu  längtar jag bara.