Bekännelser av en dyslektiker -

"Jag hatar frizon!.."

Nu har jag sovit 20 timmar i sträck. Och som om det inte vore nog har jag dessutom klätt på mig, och gått en skogspromenad!
Detta skedde i tron om att vår familje-promenad skulle bli en oskyldig sväng runt   kvarteret. Men icke.
"DET ÄR JAG SOM SKA VISA VÄGEN! JAG HAR PINNEN!"- frida 3 år
Vi gick vilse i 40 minuter. i sumpmark. Och mamma lät det hända. Det var ingen som bemödade sig att berätta för mig att detta var planen när jag gick ut i klänning och flippflopps.
När vi äntligen hitta rätt väg konstaterar David att han upperligen har ett underbart socialsinne.
so you say? ~~grrrrrr~~

Hemma är alltid bäst.

Jag saknar vår låtsasvärld. Elin säger att det mesta var skit , men att människan envisas med att bara komma ihåg det enda som var bra. För så funkar vi~~. härlig tjej det där..~~I vilket fall så vill jag tillbaks på en gång.
Jag vill ha kvava nätter i   partybussen. Jag vill nästan dö av syrebrist varjedag, på halvtaskiga konserter. Att livet ska kretsa kring kristenkupp och att timmarna ska försvinna i menlöst nattsvammel. Så. Nu tack.

För övrigt; Frikyrkoraggandet. Sista natten på Frizon så var det nån glad jeppe som började organisera danslekar(!) , för alla som inte redan skaffat ragg.(!) Till min stora häpnad så engagerade sig flera hundra desperata singlar i uppvisningen. Mycket underhållande. Noomie har upplyst mig om att det är det ända som frizon ska, och går ut på för sånna som mig. Men att det är fint. Det är la ganska rart egentligen, med tanke på att alla är spiknyktra, och trevliga mot varandra.
Detta fenomen. Det finns få saker jag gör sämre; för det första så behöver intreserade gå runt med en skylt som säger " INTRESSERAD! " på, för att jag ska fatta. Och om jag genom något mirakel inser hur det står till så börjar jag genast ragga frenetiskt på första bästa random person i närheten för att "intresserad" i frågan ska " fatta vinken". Detta oavsätt vad jag själv känner inför "intresserad"..Stressad(!) är vad jag blir. jag är hemskt fäst vid systemet i förskolan, när fröken lottade ut vem man skulle dansa med på knattediskot. ljuva tider..

Det finns någonting med att befinna sig i dessa sammmmanhang~~(hahah! det roligaste är att jag verkligen trodde att det skulle stavas så!~~) , som är rofyllande, helande. Trots alla brister som man kan tänkas  finna i kyrksystemet om man lägger det under lupp. Det finns en kärlek som inte ricktigt bryr som om att allt inte är perfekt. Man lixom känner att Gud inte har gett upp på oss, ens när vi har det. Det är vackert. ♥

Jag vill bära runt er i en liten låda
och plocka upp er så att ni får
dansa lite när jag behöver bli glad.
Tranås is for sukkers!

2007-08-14 @ 22:35:35 Lycka. Permalink