Bekännelser av en dyslektiker

 just do it allready!
Det  var då ett evinerligt tjat om (av) alla dessa lönfeta kvinnor över allt. LÅT BLI. jag vill inte veta av er. Själv trivs jag rätt bra i mitt tilstånd  som lyckligt  lönnfet, blek  ogift  kvinna. Jag är för härlig.
 så sluta gnäll.
 _{^{ja, jag är mycket väl medveten om  hur jag själv har en tendens att låta. men det hör inte hit . skaffa en ehgen blogg där du kan hejta på mig.}}

 Nu har jag varit  sjuk i 4 veckor. SKA DET FÅ LOV ATT VA NOG SNART?! huh?!
  Förkylningen verkar ha satt sig i min hjärna, för med jämna mellan rum tappar jag balansen o i morses måste  jag sätta mig  på trotoar kanten( som för övrigt e täckt med snö .
Ja . det är  snökaos för tillfället. All hell vägverket!) 

 så. jag tycker att det ska sättas fart  på det där med sommaren snart. helst i morgon.
 Oh my. sommaren. Förra sommaren var sjukt bra.  Hela veckan har jag gått runt i min egna värld av nostalgi(kan ha o göra med viruset som invaderat min hjärna) . Detta har resulterat att jag för samtal i snigel fart med folk.   Och vad som än händer så tror jag att jag har stenkoll. Inte det bästa när man träffar  vicktiga människor ( GP! GP!)o ska överbevisa dom om hur  fullständigt enastående man är. Gosh kvinna! get a grip!
Måste säga att jag delvis njutit av min  ofriviliga verklighetsflyckt. att vara så fullständigt tillfreds med livet...
I say no more.