Bekännelser av en dyslektiker

punkt.

 Idag vakande jag en timme sent. Så, jag skyndade mig till skolan, bara för att få veta att jag var en sisådär  40 minuter för tidig. Efter det slog det slint. Det var nån som föreslog att att jag skulle smälla upp en skylt i pannan som det stog  UR FUNKTION på  för jag gick  "uppenbarligen inte att prata med..."
 I morgon.  Bollsports tornering. ja det är sant. Lärarna envisas fortfarande med  att utelämmna de mindre athletiska elverena till almänt åtlöje.
" Ha-ha! look at them running!ha-ha!"
 Det är ytterst förnedrande. jag har noll bollsinne. Det är lika illa som om man var tvungen att va med i en matte tävling.
" Nu ska vi se på henne när hon räknar fel  Ha-Ha!
- ja jag hörde att hon fick IG i matte B.
- Ja! haha! det  fick hon minsann! haha! se nu på henne när hon försöker dividera! ha!... "
 Eller att tvinga mig  med mig i en  stvanings tävling:
 "-HA-HA! se på dyslektikern när hon försöker stava! haha! " nagelak!" HA-HA-HA!"